Frågor och svar
Här samlar vi utvalda frågor och svar från frågelådan i vår medlemstidning.
Vilka intyg har jag rätt till
Jag fick vid årsskiftet ny arbetsgivare i samband med en verksamhetsövergång. Har jag rätt till att få ett betyg av min tidigare arbetsgivare?
SVAR: Det finns ingen lag som säger att du har rätt att få ett arbetsbetyg av din chef när du slutar på jobbet. Däremot är praxis att arbetsgivare utfärdar ett betyg om en arbetstagare frågar. I betyget beskriver arbetsgivaren sin uppfattning av dig som anställd.
Om du skulle bli arbetslös så har du enligt arbetslöshetsförsäkringslagen rätt till att på begäran få ett intyg av din arbetsgivare, enligt en särskild blankett. Detta är till för att a-kassan skall kunna bedöma om en du har rätt till a-kassa. Detta fungerar då som ett slags bevis på att du haft tjänsten.
Rätt att få tillbaka min tidigare anställning
Jag blev uppsagd på grund av arbetsbrist för några månader sedan. Nu har min tidigare kollega hört av sig och berättat att man anställt en ny person på den tjänsten som "inte fanns" när jag fick sluta. Borde inte den tjänsten ha erbjudits mig i första hand?
SVAR: Har du (helst skriftligt) anmält till arbetsgivaren att du vill göra anspråk på din företrädesrätt så gäller företrädesrätten från att du gör anspråket och 9 månader efter att din anställning upphört. Detta enligt lagen om anställningsskydd. Detta gäller enbart för de arbeten på arbetsplatsen som du har kvalifikationer för, men då din fråga gäller din tidigare tjänst lär ju så vara fallet.
Hör av dig till din arbetsgivare och fråga varför du inte fick tjänsten. Hävdar hen att kvalifikationer saknas, be att få se befattningsbeskrivningen. Om den visar att du har rätt kvalifikationer och du inte kommer vidare genom att hävda din rätt, kontakta dina förtroendevalda för vidare stöd och hjälp.
När får chefen avsluta min provanställning
Jag har varit provanställd i 6 månader. När dessa månaderna gått och ingen sa något antog jag att det betydde att den övergått till en tillsvidareanställning. Nu har det snart gått två veckor sedan dess och igår kom min chef och sa att jag inte kan vara kvar efter min provanställning. Men är inte det lite sent att säga nu?
SVAR: Jo, det är lite sent. Det är som du säger, om ingen meddelar annat efter din provanställning, så övergår denna med automatik till en tillsvidareanställning och då gäller helt andra regler vid uppsägning.
För att inte tillsvidareanställa en provanställd måste chefen meddela den anställde minst två veckor i förväg. Är du dessutom med i ett fackförbund ska arbetsgivaren samtidigt varsla det lokala facket som du tillhör.
Får vikarien ta över min tjänst
Jag är föräldraledig och ska snart komma tillbaka till jobbet igen. Min chef har flaggat för att jag inte kommer få tillbaka min tidigare tjänst, då de vill ha kvar min vikarie på den, utan kommer bli erbjuden en annan tjänst. Får man göra så? Vad jag har för rättigheter?
SVAR: Ja, så länge du inte drabbas negativt av omplaceringen är detta okej. Enligt föräldraledighetslagen får arbetsgivaren nämligen inte missgynna någon av skäl som kopplas till din föräldraledighet.
Din chef får omplacera dig så länge den nya tjänsten som du erbjuds inte är negativ eller diskriminerande, som att du får sämre lön eller villkor. Uppfattas det så kan det bli svårt för arbetsgivaren att bevisa motsatsen. Skulle så vara fallet, kontakta din fackliga representant på din arbetsplats.
Okej med privata frågor vid anställningsintervjun?
Jag var nyligen på anställningsintervju där jag fick många privata frågor som inte hade med tjänsten att göra. Jag tyckte det kändes obekvämt men svarade ändå. Får man verkligen ställa vilka frågor som helst?
SVAR: Ja, det finns inga regler kring vilka frågor man får ställa vid en anställningsintervju. Men om frågorna handlar om någon eller några av de sju diskrimineringsgrunderna som finns enligt diskrimineringslagen, exempelvis kön, ålder, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, får svaren på dessa inte påverka din möjlighet att få jobbet. Skulle det visa sig att det är fallet handlar det om diskriminering och bryter därmed mot diskrimineringslagen, en lag som börjar gälla från det att du söker jobbet.
En arbetsgivare får heller inte neka dig anställning på grund av att du i nära framtid kommer att vilja vara föräldraledig.
Starta eget vid sidan av anställningen
Jag vill starta egen firma vid sidan av min anställning. Får jag det?
SVAR: Vilka bisysslor som är okej att ha, det vill säga som är förenliga med din anställning, regleras i lagen om offentlig anställning, LOA. Lagen säger att du som arbetstagare i staten inte får ha anställning, uppdrag eller verksamhet som kan rubba förtroendet för din eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet, eller som kan skada myndighetens anseende. Förutom det är det också viktigt att din verksamhet inte får påverka din möjlighet att sköta ditt ordinarie arbete. Anmäl alltid bisysslan i förväg till din arbetsgivare.
Provanställd efter vikariat
Jag har senaste året haft ett vikariat. Jag fick nyss frågan av min chef om jag var ville vara kvar på tjänsten, då han jag vikarierar för inte kommer tillbaka. Men chefen vill först provanställa mig, innan jag eventuellt blir tillsvidareanställd. Jag tycker det känns konstigt. Vad ska jag svara?
SVAR: Syftet med en provanställning är att din arbetsgivare ska kunna testa dig i den tilltänkta tjänsten, för att se så att du faktiskt har det som krävs för att klara av arbetet. Men också så att du som arbetstagare ska kunna testa på arbetet för att se så att detta är något för dig. Om du eller din arbetsgivare anser att matchningen inte blev som det var tänkt har ni båda rätten att avsluta en provanställning utan att specificera varför. Så om du har arbetat på ett vikariat sedan tidigare bör arbetsgivaren alltså ha mer än tillräcklig kännedom om hur väl du utför ditt arbete vilket innebär att du då ska få en tillsvidare anställning direkt.
Om din arbetsgivare efter att du upplyst om detta fortfarande anser att du ska ha en provanställning bör du ta kontakt med din fackliga representant.
Behövde söka utlovad tjänst
Jag blev lovad en högre befattning av min chef, som jag skulle få efter att ha gått en utbildning. Men jag behövde sedan söka tjänsten och det gjorde flera andra också. Jag trodde den var min. Ska det gå till så?
SVAR: Ja, att du behövde söka tjänsten är helt rätt enligt lag. Alla lediga tjänster på myndigheter ska alltid utlysas så alla som kan vara intresserade har möjlighet att söka den, även om din chef mer eller mindre planerat den för dig. Självklart kan det kännas frustrerande, men här är anställningsförordningen tydlig. Har du kompetensutvecklats inför just den tjänsten finns det inget som säger att du inte också skulle vara mest lämplig.
Fulltidsanställning – är det en rättighet?
Jag är anställd till 75 procent av en heltid. En kollega påstår att jag har rätt att begära heltidsarbete och att min arbetsgivare måste bevilja detta. Är det verkligen sant?
SVAR: Nej, det är inte automatiskt så att du har rätt till heltid enbart genom att begära det. Däremot finns det situationer, enligt lagen om anställningsskydd, där du kan ha företräde till att öka din arbetstid. Detta gäller specifikt när arbetsgivaren behöver mer personal. I dessa fall ska arbetsgivaren före nya anställningar erbjuda befintlig personal, som dig, att öka sin arbetstid. För att denna rättighet ska gälla måste flera kriterier vara uppfyllda: Du måste ha meddelat din arbetsgivare, helst skriftligt, att du önskar arbeta mer. Du behöver ha de kvalifikationer som krävs för de uppgifter som behöver utföras. Arbetsgivarens ytterligare behov av personal måste kunna uppfyllas genom att du arbetar mer. Det måste finnas ett faktiskt behov av ökad arbetsinsats på din specifika arbetsplats.
Fler arbetsuppgifter bör ge mig högre lön?
Jag har fått flera nya arbetsuppgifter. Får min chef göra så och borde jag inte få högre lön om jag får mer att göra?
SVAR: Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet sträcker sig långt. Det räcker med att dina nya arbetsuppgifter ligger inom samma arbetsområde som dina befintliga för att de ska ingå i din arbetsskyldighet. Fler arbetsuppgifter innebär inte att du har rätt till högre lön. För att det ska vara möjligt måste arbetsuppgifterna vara svårare, först då kan de motivera en lönehöjning. Var uppmärksam på att du inte fått mer att göra än vad du klarar av. I så fall är det ett arbetsmiljöproblem och då bör du kontakta din chef eller förtroendevalda. Kom ihåg att du inte kan vägra att göra dina arbetsuppgifter, det kan innebära arbetsvägran och kan i sin tur leda till uppsägning. Har du funderingar, kontakta gärna dina förtroendevalda på arbetsplatsen för råd.
Likadana tjänster men kollegan tjänar mer
Jag och min kollega anställdes nästan samtidigt, arbetar på samma avdelning med mer eller mindre likadana arbetsuppgifter. Men ändå har hon högre lön än mig. Vad kan jag göra?
SVAR: Vilken lön du har grundar sig på flera olika saker. Hur länge du varit anställd, hur marknaden ser ut, det vill säga efterfrågan och tillgång till din kompetens samt hur svåra dina arbetsuppgifter är, ditt ansvar samt övriga krav kopplade till dina arbetsuppgifter.
Men då detta inte verkar skilja sig åt mellan er kan du istället titta på din insats. Kan det vara så att din kollega utför sitt arbete bättre än dig i förhållande till verksamhetsmålen? Kanske visar hon framfötterna mer, är mer förändringsbenägen och kommer med fler egna initiativ? Oftast är detta något som kan ge möjlighet att öka sin lön.
Tycker du inte att det är någon skillnad här heller, så är det första steget att ta en dialog men din chef. Om du inte är nöjd med den är kan det vara läge om att be om en löneöversyn. Kontakta dina fackliga företrädare för att se hur ni kan gå vidare.
Byta fackförbund för att få högre lön?
Min chef säger att jag borde byta fackförbund om jag ska kunna höja min lön. Kan det verkligen stämma?
SVAR: Din fackliga tillhörighet får enligt lag inte ha betydelse för din löneutveckling. Din lön ska uteslutande vara ett resultat av din befattnings svårighetsgrad, hur väl du utför ditt jobb, marknadspåverkan samt om du har tagit på dig extra uppgifter som är svårare än de som tillhör din befattning.
Tyvärr händer det att facklig tillhörighet används som en ursäkt när chefen inte har tillräcklig kunskap om löneprocessen. Exempelvis kan det vara svårt för en chef som har fem medarbetare tillhörandes Seko medan du ensam tillhör Försvarsförbundet. Chefen har då medel för fem personer att fördela mellan Seko-medlemmarna medan din pott enbart består av det du själv genererar. Chefen har därmed ingen möjlighet att via den ge dig mer än det du genererar.
Anser din chef att du bör få mer än så ska detta justeras på en högre nivå där man då går in och eventuellt omfördelar Försvarsförbundets pengar så du inte hamnar efter. Men får din chef mer pengar får en annan chef mindre att fördela - är en situation som många vill undvika att hamna i och som kan orsaka det felaktiga ”rådet” du fick.
Försvarsförbundet arbetar hela tiden på att arbetet ska bli bättre och trots att det utvecklas är vi fortfarande långt från i mål.
Ny svårare tjänst men ingen löneökning
Jag har fått en ny tjänst hos min arbetsgivare. Den är svårare och borde innebära en lönehöjning, men min chef säger att en löneökning inte är aktuell. Kan facket hjälpa mig få upp lönen?
SVAR: I samband med att du är på anställningsintervju ska du ange ditt löneanspråk. Om arbetsgivaren inte accepterar ditt pris är det i slutändan du som avgör om du vill ha tjänsten utan löneökning. Säg inte ja till en tjänst utan att först vara överens om lönen. Till syvende och sist är det arbetsgivaren som sätter lönen, inte den fackliga organisationen. Har du ändå tackat ja kan facket se över om du ligger fel lönemässigt genom att jämföra med den nya tjänstens lönespann. Visar det sig att din lön är inom det spannet är det inget som säger att du borde få högre lön, även om du kan tycka att det borde vara så. Ligger din lön under spannet borde den höjas för att hamna rätt. Här kan facket försöka påverka genom att förhandla.
Medarbetarsamtalet och nya lönen stämmer inte
Vid mitt senaste medarbetarsamtal fick jag beröm för min arbetsinsats - jag överträffade förväntningarna. Men i RALSen fick jag nästan inget alls. Så lät det inte i medarbetarsamtalet. Jag känner mig nästan lurad, ska inte det där hänga ihop?
SVAR: Jo, medarbetarsamtalet och din nya lön ska hänga ihop. Den nya lönen ska spegla din prestation och inte komma som en överraskning, vilket det på dig låter som att den gjorde. Du ska alltså kunna se din goda prestation, som chefen nämner, på RALS:en. Är det något som du hade behövt förbättra för att få högre lönepåslag ska din chef i medarbetarsamtalet ha tagit upp det med dig.
Är anledningen till det låga påslaget att chefen anser att du redan ligger högt i lön för din befattning, ska hen ha informerat dig om det och ni ska komma fram till vad du kan göra för att höja din lön, so att till exempel ta på dig mer ansvar eller kanske byta tjänst. Jag skulle råda dig att kontakta Försvarsförbundet för råd och för att se hur ni går vidare.
OK med lönetak?
Jag är förtroendevald inom Försvarsmakten och när jag förhandlar med en del medlemmar säger min chef att de har nått lönetaket och inte kan få mer i lön. Stämmer det? Finns det gränser för hur högt en lön kan sättas? Det blir ju svårt att motivera personalen att jobba kvar om dom inte kan få någon löneökning?
SVAR: Försvarsförbundet anser att det inte finns någon grund för lönetak, eftersom det enligt oss inte finns stöd för den tanken i våra kollektivavtal. Lönen ska enligt villkorsavtalet fastställas enligt bestämmelserna i Rals-avtalet. Detta innebär bland annat att det är prestation, arbetsuppgifternas svårighetsgrad samt marknadskrafterna som i huvudsak ska avgöra den nya lönen. I nya Rals-avtalet har även ordet erfarenhet lagts till. Kort sagt: om arbetsgivaren säger att någon medlem nått lönetaket så följer arbetsgivaren inte Rals-avtalet eftersom lönen alltid prövas individuellt.
Får det vara trångt?
Vi arbetar inom en verksamhet som har utökats kraftigt under det senaste året. På grund av detta är vi nu väldigt trångbodda. I rum som är avsedda för en person sitter nu 2–3 personer. Får det verkligen vara så här?
SVAR: Frågor om kontorsyta har blivit allt vanligare i dessa tider då många arbetsgivare väljer att dra ner på sina kontor. En lösning på platsbristen är hybridarbete som nu efter pandemin har blivit allt vanligare. Kanske kan ni komma överens om att vara på kontoret vissa dagar? Om det inte går att lösa frågan på något smidigt sätt rekommenderar vi att ta ärendet vidare till arbetsgivaren via ett skyddsombud. Det går även att kontakta Arbetsmiljöverkets aktuella inspektionsdistrikt (f.d. yrkesinspektionen) och diskutera hur man skall gå vidare.
Problem med dålig luft
Jag har ofta huvudvärk och känner mig trött pga. av dålig ventilation på min arbetsplats. Även flera av mina kollegor upplever samma sak. Vem kan vi prata med för att lyfta problematiken?
SVAR: Dålig ventilation är tyvärr ett vanligt problem på arbetsplatser. Om ni upplever att arbetsmiljön inte är bra, som i detta fall med dålig luft, ska ni först och främst kontakta er närmsta chef. OVK, obligatorisk ventilationskontroll, ska regelbundet genomföras för att ventilationssystemen fungerar så som de har konstruerats och det kan vara bra att följa upp att så sker.
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsplatsens arbetsmiljö men alla medarbetare är skyldiga att påtala problem, risker och möjliga förbättringar. I detta fall låter det som att det måste utredas varför luften är dålig och vilka åtgärder som ska sättas in för att arbetsmiljön ska bli bra.
Orolig för mobbad kollega
Jag tror att min kollega blir illa behandlad av en annan kollega. Han vill inte prata om det säger han, men jag är orolig då jag märker att han inte mår bra. Vad kan jag göra?
SVAR: Berätta om dina misstankar för en chef. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret på arbetsplatsen och är skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att hantera men också förebygga kränkande behandling, mobbing och trakasserier på arbetsplatsen. Vid behov kan du också prata med arbetsplatsens skyddsombud och/eller ditt fackliga ombud. De kan ställa krav på att arbetsgivaren tar sitt ansvar enligt lagar och förordningar.
Lära mig mer om platsombudsuppdrag
Jag är platsombud för Försvarsförbundet på min arbetsplats och vill lära mig mer och bli säkrare i uppdraget. Har ni någon kurs eller liknande jag kan gå?
SVAR: Som platsombud är det bra om du går Försvarsförbundets grundkurs under ditt första år. Här får du grunderna som du behöver för att komma i gång med ditt uppdrag. Du får en inblick i villkoren och grundläggande information om lag och avtal. Något vi hoppas kommer inspirera dig och öka ditt intresse för ditt uppdrag. Du måste vara anmäld som förtroendevald till arbetsgivaren för att kunna gå kursen, detta hjälper din förening dig med.
Vad innebär det att vara platsombud?
Jag är medlem i Försvarsförbundet och nyfiken på att bli platsombud på min arbetsplats. Vad innebär det?
SVAR: Att vara platsombud innebär att du finns nära medlemmarna. Du är en bra kollega, lyhörd för hur medlemmarna mår och har det på jobbet - med lite extra koppling till föreningen om något behöver tas vidare dit. Kanske välkomnar du nyanställda eller hjälper till att ordna medlemsaktiviteter. För att vara platsombud krävs det inga arbetsrättsliga kunskaper, men för att få grundläggande kunskap är det en bra idé att gå förbundets grundkurs som brukar genomföras varje år.
Hur vet jag vilken förening jag tillhör?
Läste att jag ska kontakta min förening vid frågor som rör min arbetssituation. Men hur vet jag vilken förening jag tillhör? Och hur hittar jag kontaktuppgifter dit?
SVAR: Enklast är att du loggar in på Mitt medlemskap på försvarsförbundet.se. Här ser du vilken förening du tillhör samt kontaktuppgifter till föreningen. Du kan välja att skicka meddelande direkt till föreningen härifrån. Du kan också kontakta kansliet så hjälper vi dig.
Måste jag berätta för chefen att jag är gravid?
Jag är gravid i tionde veckan. Måste jag berätta det för min chef, och i så fall när?
SVAR: Nej, du behöver inte berätta för din chef att du är gravid. Planerar du att vara föräldraledig måste du däremot anmäla detta två månader från ledighetens början.
Enligt föräldraledighetslagen har du rätt att vara helt ledig under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen
Uppsagd under föräldraledigheten
Jag blev uppsagd under min föräldraledighet. Är det tillåtet att göra så?
SVAR: Det är fullt möjligt att göra så, däremot börjar inte din uppsägningstid att löpa förrän det datum du enligt tidigare överenskommelse med din chef är tillbaka på jobbet igen.
Viktigt att komma ihåg är att det är förbjudet att säga upp någon på grund av att hen är föräldraledig. Skulle så vara fallet för dig, kontakta dina fackliga företrädare.
Byta fackförbund när jag blivit chef
Jag har fått en chefstjänst på den myndighet jag arbetar på. Jag är sedan tidigare med i Försvarsförbundet, och vill gärna fortsätta vara det. Däremot har jag hört att jag borde byta fackförbund nu i och med min nya tjänst, eftersom det kan bli problem då flera av mina anställda är med i samma förbund. Stämmer det?
SVAR: Du behöver absolut inte byta fackförbund för att du har blivit chef. Som chef är du varmt välkommen att vara medlem hos oss. Att du och dina anställda är medlemmar i samma förbund är inga problem, då vi företräder dig som en anställd, gentemot din chef och andra medarbetare – inte i din position som arbetsgivare med arbetsgivarfrågor. Därför kan det aldrig bli en konflikt för att ni är med i samma fackförbund. Som chef är du också anställd och i lika stort behov av hjälp och stöd som dina anställda.
Räknas mina år som tjänstledig vid turordningen?
Min arbetsgivare ska säga upp anställda på grund av arbetsbrist. Jag har varit tjänstledig i två år och precis kommit tillbaka i tjänst. Kommer åren som tjänstledig räknas in som anställd tid när arbetsgivaren tar fram turordningslistor?
SVAR: Ja, de åren kommer räknas som anställd tid, du får alltså tillgodoräkna dig dessa år. Även om du varit tjänstledig har du varit anställd och det är det arbetsgivaren ska utgå från.
Avbryta studierna - har jag rätt att komma tillbaka till jobbet tidigare?
Jag är tjänstledig för studier från min anställning i staten. Utbildningen känns dock inte rätt och jag planerar att avbryta den. Har jag rätt att gå tillbaka till jobbet tidigare än planerat?
SVAR: Ja, det kan du. Studieledighetslagen säger att om du har varit ledig kortare tid än ett år måste du meddela din arbetsgivare två veckor i förväg. Har du varit studieledig i mer än ett år måste du meddela arbetsgivaren en månad i förväg.
Medlemskap vid tjänstledighet för studier?
Jag är tjänstledig för studier från min anställning i staten. Kan jag vara kvar som medlem i Försvarsförbundet och justeras avgiften?
SVAR: Ja, du kan vara kvar som medlem och din medlemsavgift blir då endast 40 kronor i månaden. När du fått din tjänstledighet beviljad kontaktar du medlemsregistret på medlem@forsvarsforbundet.se och berättar under vilken period din tjänstledighet kommer att vara, så justeras din medlemsavgift. Tänk på att detta enbart gäller vid tjänstledighet för studier eller värnplikt – inte för prövande av annan tjänst. Se gärna till att du har tecknat autogiro eller e-faktura för betalning av medlemsavgiften för att slippa aviseringsavgiften på 25 kr.
Infoplikt vid återgång från tjänstledighet?
Under min provanställning har jag tagit ut tjänstledighet för att prova på en annan tjänst. Nu kräver min tidigare chef att få information om jag kommer tillbaka till min gamla tjänst två månader innan min provanställning löper ut. Kan han kräva detta?
SVAR: Både ja och nej. Enligt Villkorsavtalet ska arbetstagaren som vill avbryta ledigheten i förtid underrätta arbetsgivaren som har godkänt ledigheten senast två månader före hen planerar att återgå till det ursprungliga arbetet. Men beror tjänstledigheten på provanställning är det två veckor som gäller.
Vill inte jobba under uppsägningstiden
Jag har sagt upp mig och vill inte jobba under min uppsägningstid. Kan jag strunta i att gå till jobbet, jag ska ju ändå sluta?
SVAR: Det är ingen bra idé då du kan bli skyldig att betala skadestånd till din arbetsgivare, eftersom du är skyldig att arbeta under din uppsägningstid (om ni inte kommit överens om annat). Skadeståndet ska täcka den ekonomiska förlust som arbetsgivaren drabbats av på grund av att du inte arbetat. Det bästa är att du tar en dialog med den chef om
vad som är möjligt.
Om jag blir uppsagd – vad gäller då?
Det verkar vara stora förändringar på gång på arbetsplatsen jag arbetar på. Just nu är jag hemma föräldraledig. Vad händer om jag blir uppsagd?
SVAR: Om din arbetsplats står inför arbetsbrist och måste genomföra uppsägningar, kommer du som är föräldraledig att inkluderas i dessa förhandlingar, precis som om du vore aktivt arbetande. Skulle det leda till att du blir uppsagd, kommer din uppsägningstid att börja gälla från det datum du hade planerat att återvända till ditt arbete efter föräldraledigheten. En representant från din lokala förening eller en ombudsman från kansliet kommer att stötta och företräda dig under denna förhandlingsprocess.
Vad gäller vid FM-dygn?
Jag arbetar på Försvarsmakten och har blivit beordrad att jobba FM-dygn. Men jag är osäker på vad som gäller. Vilken ersättning har jag till exempel rätt till?
SVAR: FM-dygn är något som Försvarsmakten använder sig av när de inte tycker att verksamheten kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt genom normal tidsplanering. FM-dygn gör det möjligt för Försvarsmakten att under ett eller flera dygn göra undantag från både dygnsvila och veckovila och du kan, i princip, arbeta hela dygn flera dagar i sträck.
Hur din ersättning ser ut finns specificerat i Försvarsmaktens arbetstidsavtal. Till exempel ska du vid 1 - 10 genomförda FM-dygn per år ersättas med 1300 kronor per dygn samt 8 timmars kompensationsledigt per FM-dygn.
Vill inte göra mina nya arbetsuppgifter
Jag har fått några av mina vanliga arbetsuppgifter utbytta mot nya. Dessa tycker jag inte är relevanta för min tjänst. Har jag rätt att vägra göra dem, eller hur fungerar det?
SVAR: Det är din chef som leder och fördelar arbetet på arbetsplatsen, alltså vad som ska göras i den tjänst du har. Detta grundar sig i arbetsledningsrätten som är en överenskommelse mellan arbetsgivare och fackförbunden.
I din befattningsbeskrivning ska det framgå vad som ingår i din tjänst och förhoppningsvis grundar sig dina nya arbetsuppgifter på denna.
Känner du att något inte stämmer, kontakta dina lokala fackliga företrädare för stöd och råd.
Att direkt vägra göra arbetsuppgifterna kan innebära arbetsvägran vilket i sin tur kan leda till att du blir anmäld till Personalansvarsnämnden.
Om det skulle vara så att du blir beordrad att göra arbetsuppgifter som ligger långt utanför ditt dagliga arbete kan det ligga utanför din ”arbetsskyldighet”. Det skulle kunna innebära att du inte ska behöva utföra arbetet. Men då är det viktigt att du tar hjälp av din fackliga företrädare innan du vägrar. Om det visar sig att det ligger inom din ”arbetsskyldighet” kan du i värsta fall bli uppsagd.
Fler arbetsuppgifter än vad som var överenskommet
Jag arbetar som avdelningschef sedan ett år tillbaka. När jag började min anställning så utgick jag från att arbetsuppgifterna skulle ligga i linje med den överenskomna arbetsbeskrivningen. Nu har allt fler uppgifter lagts till rollen och jag känner mig orolig över att det blir kommer att bli ännu mer. Är jag tvungen att acceptera detta?
SVAR: Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet vilket betyder att bestämma verksamhetens former, hur arbetet ska organiseras och utföras, dina arbetstider samt vilka och hur många anställda som ska utföra arbetet. Detta grundar sig i arbetsledningsrätten som är en grundläggande princip inom arbetsrätten.
När du tackar ja till en anställning så åtar du dig också grundläggande skyldigheter gentemot arbetsgivaren. Även om de inte framgår i anställningsavtalet så gäller dessa skyldigheter. Enligt den mest grundläggande skyldigheten, arbetsplikten, så kan arbetsgivaren kräva att du ska utföra arbetsuppgifter för dennes räkning. De ingår inom ramen för tjänstemannauppgifter och om de kan utföras utan större utbildningsinsatser så har du en skyldighet att utföra dem.
Med det sagt så har också arbetsgivaren en skyldighet att tillgodose en god arbetsmiljö för samtliga anställda. Det innebär att resurser och uppgifter ska gå ihop och om arbetsbelastningen riskerar att leda till ohälsa är man som arbetsgivare skyldig att se över och åtgärda detta, alltså eventuellt ta bort eller omprioritera arbetsuppgifter.
Får chefen ta tillbaka eller avbryta min semester
Fler än vanligt är sjuka på vår avdelning just nu, vilket gör att vi är underbemannade. Vad händer om det är så när det är dags för semester, får vår chef ta tillbaka eller avbryta vår semester för att vi måste in och jobba?
SVAR: Du kan inte neka till att avbryta din semester om din chef beordrar dig. Din chef behöver däremot ha synnerliga skäl, vilket innebär sådant som inte har kunnat förutses. Det du nämner kan vara ett sådant skäl. Om detta sker gäller ordinarie lön och ersättningar samt att du får tillbaka de semesterdagar som du skulle ha tagit ut. Som huvudregel blir ska du bli ersatt för kostnader beslutet medför, som till exempel en resa du tvingas avboka. Detta kan man läsa i förarbetena till semesterlagen. Saknas synnerliga skäl, kan chefen behöva betala skadestånd till dig.
Vi rekommenderar dig att kontakta dina fackliga företrädare på din arbetsplats om du är osäker. De kan hjälpa dig att avgöra om arbetsgivarens skäl är tillräckligt tungt vägande och hur ni eventuellt ska gå vidare om beslutet inte verkar okej.
Färre semesterdagar om jag jobbar deltid?
Jag har senaste året arbetat deltid. Innebär det att jag får färre semesterdagar än tidigare när jag arbetade heltid?
SVAR: Du som jobbar deltid har generellt, enligt semesterlagen, rätt till lika många semesterdagar som heltidsanställda, det vill säga 25 dagar (minst - ditt statliga kollektivavtal ger dig fler semesterdagar än så).
Däremot är semesterdagarna inte är värda lika mycket utan motsvarar din deltidsarbetstid. Arbetar du till exempel 80% är dagarna värda 80% av en heltidsdag. Det kan skilja sig åt beroende på var du arbetar, så för att säkerställa vad som gäller för just dig, hör med din HR-avdelning på din arbetsplats.
Spara semester
Jag har många sparade semesterdagar. Hur länge får jag spara och vad händer med dagarna jag inte tar ut?
SVAR: För statligt anställda ändrades den 1 januari 2018 antalet dagar du kan spara från 35 till 30. Detta sker under en övergångsperiod, vilket innebär att du från den 31 december 2022 inte får ha fler än 30 sparade semesterdagar. Har du för många sparade dagar betalas de ut i pengar i början av nästkommande år. Detta gäller dock inte Försvarsmakten, där myndighetens nuvarande kollektivavtal fortfarande anger 35 dagar.
Vad händer med ledigheten när nationaldagen infaller en lördag eller söndag
Nationaldagen är ju en röd dag. Dagen ersatte annandag pingst som inföll på måndagar och därför alltid innebar ledighet. Kompenseras jag på något sätt om nationaldagen infaller på en lördag eller söndag?
SVAR: Vad som gäller när nationaldagen infaller på en lördag eller söndag regleras i avtal. Villkorsavtalet som gäller för alla statligt anställda säger att parterna på varje myndighet ska komma överens om vad som gäller. Saknas det en överenskommelse på din myndighet ska arbetstagaren ges sammanhängande ledighet som motsvarar en arbetsdag, enligt Villkorsavtalet.
Följande gäller (i skrivande stund okt. 2021) på de olika myndigheterna:
Försvarshögskolan: Du kompenseras med annan arbetsfri dag. Denna måste tas ut under innevarande år.
Försvarets Materielverk: Du kompenseras genom att vara lediga vissa klämdagar samt jobba halvdag dag före vissa röda dagar. (Du får alltså inte ledigt ytterligare en dag.)
Försvarsmakten: Försvarsmakten ger ledigt en halvdag före nationaldagen när nationaldagen infaller på en tisdag-lördag. Detta gör att de anställda kompenseras för de år då nationaldagen infaller en söndag. Regeln är från Försvarsmaktens tidigare kollektivavtal (ej det senaste).
Plikt- och prövningsverket: Du får vara ledig fredagen före den helgen.
Med reservation för ev. ändringar.
Måste jag ta en semesterdag för att gå på begravning?
Min nära vän gick bort nyligen och jag ville delta vid begravningen. Då den var på en vardag behövde jag vara ledig från jobbet. Min chef sa att jag var tvungen att ta en semesterdag, men jag har för mig att man har rätt att ha betald ledighet vid begravningar. Vad gäller egentligen?
SVAR: Du har enligt villkorsavtalet rätt att vara ledig utan löneavdrag vid begravning inom den egna familjen eller närmaste släktkretsen. Då har du rätt till den tid som behövs (inklusive restid) men som mest tio arbetsdagar under ett kalenderår.
Enligt avtal gäller då inte detta i ditt fall. Men det kan ju vara så att trots att ni inte är släkt kan ju den här vännen vara en av dina närmsta anhöriga, så dubbelkolla med din chef - kanske kan hen anse att den här situationen omfattas av ledigheten ändå.
Kan chefen tvinga mig att ta ut min
innevarande semester i pengar i stället för ledighet?
Jag har fått ett nytt jobb som jag börjar om två månader. Har jag rätt att ta ut några veckors sparad semester i stället för att få pengar innan jag slutar? Min chef säger att jag behövs på arbetsplatsen och att det inte går.
SVAR: Hur semestern förläggs är din arbetsgivare ytterst ansvarig för. Denne har även bestämmanderätt när din semester ska förläggas under sommaren. I detta fall handlar det om att du vill vara ledig under en annan period under året, enligt din chef en period där du behövs på arbetsplatsen. Ni kanske kan enas om en kompromiss där du kan ta ut en del ledigt och få en del betalt i pengar? Innestående semesterlön ska betalas ut senast månaden efter anställningen upphörde.
Vad händer med medlemskapet efter 65?
Jag kommer jobba vidare något år efter att jag fyllt 65. Kan jag vara kvar som aktiv medlem i Försvarsförbundet då – eller blir jag automatiskt pensionärsmedlem?
SVAR: Så länge du fortfarande arbetar kan du vara aktiv medlem i Försvarsförbundet. Tänk på att meddela Folksam att du fortfarande är i tjänst så att du får behålla dina försäkringar oförändrat även efter du har fyllt 65 år, dock längst till 69 år.
När du sedan slutar arbeta helt och går i pension meddelar du förbundet det och ansöker (om du vill) om att bli pensionärsmedlem istället. Då betalar du 300 kronor per år och har fortsatt tillgång till medlemsförsäkringar samt andra förmåner.
Medlemskap vid pension
Varför ska jag vara kvar i Försvarsförbundet som pensionärsmedlem?
SVAR: Som pensionärsmedlem betalar du endast 300 kronor om året och behåller många medlemsförmåner, som eventuella medlemsförsäkringar i Folksam och andra rabatter och erbjudanden. Du fortsätter också att få medlemstidningen Försvarbart 4 gånger per år.
Vara med i Försvarsförbundet som GSS/T?
Jag arbetar vid sidan av min ordinarie anställning även som soldat på deltid i Försvarsmakten, det vill säga GSS/T. Här kan inte det fackförbund jag tillhör i min ordinarie anställning företräda mig men jag har hört att jag kan vara med i Försvarsförbundet den tid jag arbetar som GSS/T. Stämmer det?
SVAR: Ja, det stämmer. Det är en bra idé att vara medlem i Försvarsförbundet för att under den tid du arbetar som GSS/T få stöd, hjälp och förmåner. Som tidvis tjänstgöring betalar du endast 70 kronor i månaden.
När du ansöker om medlemskap, skicka samtidigt ett mejl till medlem(at)forsvarsforbundet.se och berätta att du är tidvis anställd. Detta så din avgift justeras.
Det är viktigt att du också fortsätter att vara medlem i det fackförbund som du eventuellt tillhör i din ordinarie anställning.
Skadat mig vid hemarbete
Jag har gjort mig illa när jag jobbade hemifrån. Eftersom det hände under arbetstid borde väl min arbetsgivares försäkring täcka det, eller?
SVAR: Det beror på vilket samband din skada har till arbetet. För att skadan ska bedömas som arbetsskada och täckas av arbetsskadeförsäkringen krävs det till skillnad från när du skadar dig på din arbetsplats under ordinarie arbetstid (som har en självklar anknytning till arbetet) att du har skadat dig i samband med att du utför dina arbetsuppgifter. Det kan till exempel vara:
- du snubblar på sladden till din jobbdator
- du sitter vid datorn och svarar på arbetsrelaterade mejl
- du går runt i bostaden och har arbetssamtal i arbetsgivarens telefon
- åker till arbetsplatsen för att hämta dator/telefon/brev
Om du däremot skadat dig när du exempelvis gått ut och hämtar posten eller gjort kaffe i köket, även om det skett under arbetstid, räknas det inte som ett arbetsolycksfall. Källa: afa.se. Är du osäker kan du alltid kontakta dina fackliga företrädare på arbetsplatsen. De kan också hjälpa dig med att anmäla din arbetsskada till AFA Försäkringar.
Ha koll på mejlen efter arbetstid
Min chef mejlar ofta mig på kvällen efter att jag slutat för dagen, och jag får känslan av att hon förväntar sig att jag har koll på mejlen och svarar. Måste jag det?
SVAR: Det finns ingen lag som förbjuder din chef att mejla dig efter arbetstid, däremot kan hen inte förvänta sig att du vare sig ska läsa eller svara på din fritid. Att känna att du förväntas vara nåbara även på fritiden, även om det inte är uttalat, är något som kan orsaka stress och ohälsa hos dig. Prata med din chef om du kan och vill. Du kan också kontakta förtroendevald eller skyddsombud för stöd. Om det inte redan finns bör det tas fram tydliga interna regler/policys för vad som gäller på er arbetsplats.
Varför får jag inte flexa så att det passar mig?
Jag anpassar min flextid så att jag varje dag börjar tidigt och slutar tidigt. Men enligt min chef är detta inte okej. Hur kan det inte vara det? Jag trodde idén med flextid är att kunna anpassa den efter vad som passar mig bäst?
SVAR: Flextid innebär att du kan flytta start- och sluttider på arbetsdagen under en viss uttalad tid, ofta handlar det om en eller två timmar innan och efter ordinarie arbetstid. Men att varje dag flexa och lägga om arbetsdagen på ett sådant sätt att du mer eller mindre skapar dig nya arbetstider är inte detsamma som att flexa då och då. Arbetsgivaren har rätt att sätta stopp för det och i värsta fall kan du förlora din rätt att flexa.
Använda flex vid övertidsarbete?
Min chef menar att jag ska använda min flextid när jag blir beordrad att jobba övertid. Är det verkligen rätt?
SVAR: Nej, blir du beordrad att arbeta utöver din ordinarie arbetstid, det vill säga övertid, ska aldrig flextid användas. Flextid ersätter timme för timme och kan enbart tas ut som tid samt den tid som överskrider maxsaldot stryks vid avstämning. Vid övertidsersättning har du (vid vissa klockslag) rätt till 1,5 eller 2 gånger arbetad tid och ersättningen kan tas ut som tid eller pengar efter samråd med din chef. Tiden kan aldrig strykas. Vid flex finns det heller inget skydd för hur mycket mer du jobbar varje år medan det finns ett maxtak för övertid för att skydda personalen. Övertidsersättningen syns också i statistik, vilket gör det möjligt för arbetsgivare och fack att diskutera organisationen och arbetsmiljön.
Försäkring vid utlandsmission
Jag ska åka på utlandsmission. Har Försvarsförbundet någon försäkring som gäller under den perioden jag arbetar i krigszon?
SVAR: Ja, förbundets sjuk- och efterlevandeförsäkring hos Folksam gäller även den tid du på uppdrag av staten arbetar i krigszon. Vid inträffad skada ska du eller dina anhöriga kontakta förbundet för att säkerställa ditt medlemskap vid tidpunkten för skadan samt för att intyga ditt uppdrag i krigszonen.
Har du inte tecknat Folksams sjuk- och efterlevandeförsäkring kan du göra det genom att kontakta Folksam: 0771–950 950.
Varför ansluts jag automatisk till vissa försäkringar
Varför får jag automatiskt vissa försäkringar i Folksam när jag blir medlem i Försvarsförbundet? Det känns tvingande.
SVAR: Anledningen till att vi har valt automatisk anslutning till vissa försäkringar är för att vi vill ge dig en bra medlemsförmån. Dels kan du på så sätt få testa försäkringarna utan kostnad den första tiden. Men också för att du i och med att du ansluts automatiskt inte behöver skicka in någon hälsodeklaration till Folksam, något som annars hade varit ett krav.
Uppsägning under sjukskrivning
Jag är sjukskriven från min tjänst och funderar på att säga upp mig. Jag har idag någon månad kvar på min sjukskrivning. Jag undrar om uppsägningstiden räknas först från när jag är tillbaka på jobbet?
SVAR: Nej, säger du upp dig när du är sjukskriven börjar uppsägningstiden löpa direkt från dagen du säger upp dig. Att du är sjukskriven påverkar alltså inte din uppsägningstid. Du bör lämna in en skriftlig uppsägning med tydligt utsatt datum för uppsägningen, för att undvika missförstånd mellan dig och din chef.
Oro över att vara på arbetsplatsen
Jag är i riskgrupp och känner oro över att befinna mig på min arbetsplats, trots att jag sitter avskilt från mina kollegor den mesta av tiden. Vad kan jag göra?
SVAR: Börja med att prata med din arbetsgivare och se om ni tillsammans kan hitta en lösning som du känner dig tryggare med. Arbetsgivaren är ansvarig för att undvika smittspridning på arbetsplatsen och ohälsa hos anställda och personal i riskgrupp ska riskbedömas särskilt i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Om en sådan riskbedömning inte görs kan du kontakta ditt skyddsombud som kan begära att det ska göras en riskbedömning. Om du och din arbetsgivare inte kan hitta en gemensam lösning, kontakta ditt fackliga ombud.
Samma fystest oavsett ålder
Jag är 60 år och arbetar som administratör i Försvarsmakten. Min chef menar att jag ska göra samma fystest och ha samma fyskrav som min 25-åriga kollega (som arbetar med samma sak som mig). Stämmer det?
SVAR: Nej. Som civilanställd ska du använda den fysiska träningen för att förbättra din prestation och närma dig krigsplaceringens krav. Kraven för de flesta civila krigsplacerade är idag rätt rimligt ställda. Det får inte på något sätt ställas krav som gör att du som anställd riskerar att skada dig eller får dig att uppleva fysisk träning som ett stress– och orosmoment.
Blivit sjuk under semestern
Min semester har precis börjat, men olyckligtvis har jag blivit sjuk med feber och kan inte använda min ledighet på det sätt som jag har hoppats på. Vad ska jag göra? Det känns orättvist att behöva ligga nedbäddad under semestern.
SVAR: Enligt semesterlagen, som är till för att säkerställa arbetstagares möjlighet till återhämtning och vila, har du möjlighet att avbryta din semester om du blir sjuk. För att kunna göra detta måste du dock meddela din arbetsgivare så snart som möjligt om ditt önskemål att avbryta din semester så att dessa sjukdagar inte räknas som semesterdagar. Det är även rekommenderat att du skaffar ett läkarintyg som stöd för din ansökan.
Vilket stöd har jag rätt till efter sjukskrivning?
Jag har varit sjukskriven från mitt jobb i ca ett år och börjar känna mig redo att komma tillbaka. Vad kan jag förvänta mig för stöd från arbetsgivaren?
SVAR: Om sjukskrivningen är minst 60 dagar lång är arbetsgivaren skyldig att tillhandahålla en rehabiliteringsplan. Planen tar arbetsgivaren fram tillsammans med dig och ska sedan revideras löpande. I planen beskrivs exempelvis hur återgången till arbete
ska gå till och hur rehabiliteringen på arbetsplatsen ska utformas. Det kan t.ex. handla om i vilken utsträckning du kan arbeta när du kommer tillbaka, särskilda anpassningar av arbetsplatsen och arbetsuppgifter, hur företagshälsovården (om sådan finns) behöver vara inkopplad, osv. Planen i sig kan vara underlag i Försäkringskassans handläggning. Om Försäkringskassan anser att inte rehabiliteringsplanen uppfyller måttet kan Försäkringskassan anmäla arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket. Lycka till!
Avbryta studierna - har jag rätt att komma tillbaka till jobbet tidigare?
Jag är tjänstledig för studier från min anställning i staten. Utbildningen känns dock inte rätt och jag planerar att avbryta den. Har jag rätt att gå tillbaka till jobbet tidigare än planerat?
SVAR: Ja, det kan du. Studieledighetslagen säger att om du har varit ledig kortare tid än ett år måste du meddela din arbetsgivare två veckor i förväg. Har du varit studieledig i mer än ett år måste du meddela arbetsgivaren en månad i förväg.
Hur blir jag förtroendevald
Jag är intresserad av att jobba fackligt i Försvarsförbundet men vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga?
SVAR: Vad roligt! Prata med något av våra platsombud eller förtroendevalda på din arbetsplats. Finns det inga där du arbetar kan du kontakta din föreningsstyrelse eller kansliet. På förbundets webbplats hittar du kontaktuppgifter. Här finns också en kort film om vad det innebär att vara platsombud i förbundet samt en broschyr du kan hämta hem. Lycka till!
Chefen styr våra APT
Chefen styr våra arbetsplatsträffar (APT) och är alltid ordförande för mötena. Jag har för mig att det inte ska funka på det sättet?
SVAR: Nej, så ska det inte fungera. APT ska inte vara ett möte där er chef styr och informerar er enligt dennes agenda utan ett möte där ni alla ska komma till tals på lika villkor.
För att underlätta kan ni exempelvis tillsammans med inbjudan fråga deltagarna om de har något som de vill ta upp på kommande APT. Sätt därefter upp en innehållsplanering för träffen. APT är ett bra sätt att stärka gemenskapen och känna att ni är ett ”vi” – vilket kan försvåras av att chefen anser APT som ”sitt möte”.
Ordförandeskapet för mötet ska cirkuleras mellan er anställda, det är alltså inte heller chefens uppgift - hon är endast med som deltagare och möjlig beslutsfattare, helst efter samverkan med er i gruppen.
Vad gäller kring tjänsteresa?
Jag reser en del i jobbet och undrar vad som räknas som tjänsteresa och vad gäller kring restid?
SVAR: Tjänsteresa är resan du gör till ett arbete som ligger minst fem mil från din ordinarie arbetsplats eller ditt hem. Tjänsteresor planeras i samråd mellan dig och din chef. Tiden för tjänsteresan beräknas utifrån ditt färdsätt och färdväg samt bortovaro från platsen där resan börjar respektive slutar. Restiden börjar alltid räknas från hemmet om du inte redan arbetat på arbetsplatsen och då befinner dig där, då börjar restiden från arbetsplatsen. Restiden avslutas sedan när du antingen är tillbaka i hemmet eller på arbetsplatsen för att fortsätta arbeta.