Så skapar du glädje på jobbet

Chefen kan skapa ramarna. Men som medarbetare måste du själv ta ditt ansvar för skapa arbetsglädje och motivation. För Försvarbarts läsare berättar föreläsaren Christina Stielli om betydelsen av hövlighet och vikten av att hitta sitt eget ”varför”.

Vad är egentligen arbetsglädje? Och hur hänger det ihop med motivation på jobbet eller stolthet över sitt arbete?
– Det ena är naturligtvis beroende av det andra. Jag skulle säga att arbetsglädje är känslan av att man tycker att det är roligt att gå till jobbet och att man är uppskattad, att man trivs och har en fin psykosocial arbetsmiljö, säger författaren och föreläsaren Christina Stielli när hon försöker sig på en definition.

Mycket handlar om att tillsammans ta ansvar för vilken attityd och stämning vi sprider på arbetsplatsen, menar hon.
– Jag möter alldeles för många som tänker att jobbet är en förlängning av vardagsrummet. Men du måste bete dig på ett speciellt sätt på din arbetsplats, du representerar ju någonting viktigt, inte minst inom försvaret. Du har blivit anställd för att du är skicklig och behövs, då behöver du ikläda dig i den rollen, säger hon och tillägger:
– Allting ligger inte på individen. Men du behöver som medarbetare förstå vilken enormt stor betydelse du har för hur stämningen ska vara på jobbet.

Hon är skeptisk till själva ordet arbetsglädje och tvekar inte att kalla det ”lite fjantigt”.
– Det finns inget jobb som är roligt hela tiden och du kan inte kräva att det ska vara kul på jobbet om du inte är beredd att bidra själv.
Men allt ansvar ligger som sagt inte på individen.
– Chefen måste se till att det inte finns grupperingar, skitsnack, trakasserier eller mobbning. Det är en ledarskapsfråga.

De organisatoriska ramarna kring arbetet, som tydliga mål och instruktioner, är också viktiga, menar Christina Stielli.
– Det har stor betydelse att jag har arbetsuppgifter där jag känner att min kompetens kommer till användning och att jag bidrar.

Ledningen måste också gå först när det gäller att skapa ett tillåtande klimat på arbetsplatsen. 
– Det är basalt att jag känner mig trygg i arbetsgruppen. Att det är okej om jag i min ambition gör misstag för att det kan jag lära mig av och ingen kommer att trakassera mig för det. Att jag kan komma med förslag utan att det bara sågas. Att jag får positiv återkoppling av chefen som gör att jag kan utvecklas. Det börjar alltid med ledarskapet.

Samtidigt är det inget avancerat som krävs av den enskilde medarbetaren. Christina Stielli betonar hur viktig vanlig hövlighet är.
– Studier visar att psykisk ohälsa delvis kommer av att man inte är hövliga mot varandra. Vi måste ta hand om varandra. Det är till och med så att vi presterar upp till tjugo procent bättre då än på en arbetsplats där vi inte är hövliga och trevliga.

Det handlar konkret om vanliga mellanmänskliga saker som att hälsa på varandra, inte utesluta någon från gemensamma luncher, inte avbryta varandra eller komma med nedsättande kommentarer. 
Beröm är en annan faktor. 
– Att ge en väl genomtänkt komplimang är otroligt viktigt. Och inte bara en ryggdunk och ”bra jobbat” utan något man verkligen lägger en ärlig vikt vid.

Hon framhåller att beteende smittar av sig på kollegorna.
– När du får frågan ”hur är läget?” så ta upp det som är bra. Det finns alltid saker som är jobbiga, men att välja att prata om det som är bra innebär inte att du förnekar det. Det innebär bara att du har fokus på det som är bra. Och det gör i sin tur att du orkar med det som är tyngre, säger hon och fortsätter:
– Om det är någonting som gnisslar på jobbet, titta dig själv i spegeln först och se vad du kan bidra med.

Faktorer som hög lön eller andra förmåner har mindre betydelse för glädjen och motivationen.
– Det har betydelse men inte i så hög utsträckning som man kanske vill tro. Det är klart att man måste kunna betala räkningarna och jag har den fullaste respekt för att det finns de som går till jobbet för lönens skull. Men motivationsmässigt hittar du inte så mycket kraft i det. Att få högre lön varar motivationsmässigt en vecka. Väldigt få drivs i förlängningen av pengar.

Nyckeln till motivationen, och med den glädjen i arbetet, är att tydliggöra ”sitt varför”. Christina Stielli tar sig själv som exempel.
– Varför går jag och tränar? Det är för att jag vill kunna gå två kilometer i sträck när jag är nittio år. Det blir motiverande för mig. Om jag svarar ”för att jag vill gå ner i vikt” är det inte så motiverande, och då orkar jag inte. 

Hon konstaterar att chefen inte kan tvinga dig att bli motiverad, det måste komma inifrån.
– Du måste hela tiden fråga dig ”varför gör jag det här?” Det är där du hittar studsen och kraften en skitdag i november när det blivit mörkt och alla har börjat julpynta fyra veckor för tidigt. Svaret är olika för alla men du behöver själv hitta ditt eget varför.

Utöver arbetsglädjen kan den viktiga psykologiska tryggheten i gruppen skapas om man har koll på de sociala relationerna, menar Christina Stielli.
– Alla har sin ryggsäck att bära. Var inte så snabb att döma och intressera dig för kollegorna.
Men med det sagt är hon tveksam till att slentrianmässigt inleda möten eller arbetsplatsträffar med att fråga laget runt hur alla mår. Det kan vara svårt för den enskilde att veta hur personlig man vågar vara. Någon kanske går igenom något jobbigt den inte känner för att dela med sig av.
–  Man behöver inte vara så privat på jobbet. Gör klart med varandra var ribban ska ligga, vi kan vara personliga men vi behöver inte vara privata.

Hur motiverad man än är krävs energi för att orka bidra fullt ut på jobbet. Därför är även återhämtning viktigt. Christina Stielli understryker att det inte räcker med enbart sommarsemestern.
– Återhämtning behöver du ha regelbundet, varje dag. Ta små pauser och lyssna på en bra låt eller gå ut i naturen utan mobil. 

När det gäller semestern är hennes råd att sänka ambitionerna, ha realistiska förväntningar - och trappa ner i förväg.
– Börja din semester mitt i veckan om möjligt, inte på fredagen. Ta de första fyra, fem dagarna för att landa. Om du har jobbat hårt inför semestern kan du inte bara tvärnita på motorvägen, du måste börja med att sakta ner.

På motsvarande sätt är det klokt att inte rivstarta efter semestern.
– Mjukstarta sista veckan med att få igång dygnsrytmen och klä dig som du brukar på jobbet. Men öppna inte mejlen än. 
Christina Stielli är ”otroligt allergisk” mot att läsa jobbmejlen på semestern.
– Du är sannolikt inte så oumbärlig.

Det är en organisatorisk fråga där det behövs en gemensam policy, menar hon. Hon föreslår att alla mejl som kommer in under semestern automatiskt skickas vidare till en kollega i tjänst. Eller ett autosvar som informerar om att mejlet raderas och vem som kan kontaktas istället.
– Se till att du inte kommer tillbaka med 520 mejl i inkorgen. Det är absolut inte okej.

Så skapar du glädje på arbetsplatsen
- Var hövlig och trevlig mot kollegorna
- Hälsa när du kommer på morgonen
- Inkludera varandra socialt, till exempel på lunchen
- Avbryt inte
- Ge genomtänkt beröm
- Påminn dig om att du är viktig på arbetsplatsen - och ta ansvar efter det
 -Fokusera på det positiva
- Ha en konstruktiv attityd
- Se dig själv i spegeln - vad kan just du bidra med?

Kännetecken på en trygg arbetsgrupp
- Närvarande och engagerade medarbetare
- Alla vågar lägga fram idéer och förslag
- Kollegor visar att man förstår och vill förstå
- Kollegor anklagar inte varandra utan ställer frågor
- Inget negativt prat om kollegor
- Chefen lyfter gruppen och är öppen för feedback

Om experten
Christina Stielli är författare, föreläsare och organisationsutvecklare. Hon har bland annat skrivit böckerna Skapa arbetsglädje och Greppa förändring, och är en flitigt anlitad som föredragshållare.