Huvudskyddsombudet: ”Det ska vara bra klimat, säkert och tryggt”
Lyhördhet, mod att ifrågasätta när det behövs och sinne för ordning och reda. Det menar huvudskyddsombudet Emmie Ulegård är egenskaper som krävs för uppdraget. ”Ingen ska behöva må dåligt eller bli skadad av att gå till jobbet”, säger hon.
I trapphuset upp till andra våningen hos Försvarsmaktens Underrättelse- och Säkerhetscentrum (FMUndSäkC) i Uppsala hänger raden av porträtt på tidigare förbandschefer. Här hänger också två facklor i glas, en symbol hämtad från förbandets vapen.
Glasfacklorna är monterade på tavlor med vinnarna av utmärkelsen Årets fackla.
– Det går till någon inom förbandet som gjort en särskild insats inom underrättelse respektive säkerhet. Alla inom Försvarsmakten kan nominera, berättar Emmie Ulegård.
När hon på våren 2019 valdes till skyddsombud gällde uppdraget verksamheten i den här byggnaden, som också är hennes egen arbetsplats. I december 2020 tog hon klivet upp som huvudskyddsombud för hela förbandet.
– Jag hade varit skyddsombud tidigare på andra arbetsplatser, så själva uppdraget var inte helt nytt. Huvudskyddsombud däremot, det var helt nytt.
Som huvudskyddsombud har hon en samordnande funktion och är den som förbandets skyddsombud går till för att få råd och stöd. ”Ett bollplank”, säger Emmie Ulegård.
– Som skyddsombud har du ett område som är ditt, jag hade till exempel skyddsombudsansvaret för den här byggnaden som jag jobbar i. Men som huvudskyddsombud har man hela organisationen, hela förbandet.
Det finns ingen fastslagen procentandel av hennes tjänst som går till uppdraget som huvudskyddsombud. Hon lägger helt enkelt den tid som krävs, så ser överenskommelsen ut.
– Det är ju en roll som alltid är med en, man är alltid huvudskyddsombudet, även om man ibland kan behöva lägga mer eller mindre tid på det. Än så länge har det löst sig.
Att delta i de årliga skyddsronderna där arbetsmiljön ses över är en av skyddsombudens återkommande uppgifter.
– Man börjar högst upp i huset och går neråt. Man tittar på kontor, pratar med personalen om hur det känns, om det är något de saknar. Man tittar om ljuset sitter bra placerat över arbetsplatserna. Det finns en mall man går igenom, berättar Emmie Ulegård.
En gång i kvartalet sitter hon som huvudskyddsombud också med på ett större möte om arbetsmiljön.
– Man diskuterar hur vi har det och hur vi mår, både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön har man regelbunden uppföljning av. Myndigheten har en undersökning en gång om året, som går ut till alla.
Men det mycket av arbetet sker löpande. Det kan vara större förändringar som ombyggnader, kontorsflyttar eller omorganisationer, men oftare mindre spektakulära och vardagligare frågor.
– Det är högt och lågt. Jag sitter även som platsombud för Försvarsförbundet, så jag har den fackliga rollen också. Det är ju två roller som går ihop. Jag har inte sett det som ett problem än så länge, snarare har det varit en fördel att man har lite kunskap från båda uppdragen.
Ett skyddsombuds ansvarsområde kan vara en fysisk arbetsplats eller ett verksamhetsområde inom organisationen.
– Men det som är tanken, som jag ser det, är att den som är skyddsombud för en enhet eller ett arbetslag är i verksamheten dagligen. Man kanske går förbi den där brandskylten och kollar ”sitter den där verkligen rätt?”, man känner till verksamheten och vet hur arbetsgruppen fungerar. Det blir enklare om man är på plats. Det är en fördel om man är i verksamheten och på platsen som uppdraget gäller.
För ett par år sedan gjordes en stor ombyggnad av huset där Emmie Ulegård själv har sitt kontor.
– Då tog vi en skyddsrond innan vi flyttade in igen och gick igenom allt. Hur ser det ut i huset? Är det ok, är vi nöjda med det.
Men den röda tegelbyggnaden en bit in i det parkliknande garnisonsområdet i Uppsala är långt ifrån den enda plats där förbandet har verksamhet, en särskild utmaning för ett huvudskyddsombud.
– Vi gör ju otroligt många olika saker och finns lite utspridda. Vi har en enhet nere i Halmstad. Vi har folk som jag själv som sitter på kontor varje dag, sen har vi folk som är ute och utbildar, och har ”utomhus” som arbetsplats. Vi har lärare som står i lektionssalar, folk som står och utbildar på skjutbanor, det är folk som har övningar i skogsterräng. Det är en otrolig mix av platser och arbetsmiljöer.
Planering är svaret på hur utmaningarna hanteras.
– Ofta får jag till mig att ”det här ska vi göra och så här har vi tänkt”, så att man är med och kan titta på det och är informerad. Jag skulle säga att det är ordning och reda, säkerheten är absolut ingenting man tummar på.
Emmie Ulegård hade jobbat inom IT & telekom när hon 2015 flyttade till Uppsala och började jobba på ett tolk- och översättningsföretag.
– Där hade jag det första uppdraget som skyddsombud, i callcenter-miljö. Där fanns det utmaningar! Hur lägger man schema på ett bra sätt, hur skapar man en bra arbetsmiljö med trettio personer i ett rum och alla i telefon samtidigt? Där lärde jag mig ganska mycket om arbetsmiljö.
Det var ”lite röriga omorganisationer” som först fick henne att ta steget och engagera sig fackligt.
– Jag ville göra det jag kan för att ingen ska hamna i kläm eller illa till. Ingen ska bli dåligt behandlad för att man till exempel ska plocka bort tjänster, alla ska ha bra förutsättningar. Det ska vara en schysst dialog, även om man ibland hamnar i situationer där det inte alltid går att vara överens.
För snart fyra år sedan sökte och fick hon jobbet som materielhandläggare FMUndSäkC. Snart nog blev hon skyddsombud och därefter även platsombud även på den nya arbetsplatsen.
– Jag tycker att det fungerar jättebra. Man har en syn här att arbetsmiljön är viktig, och det är en av anledningarna till att jag tog rollen som huvudskyddsombud. Ingen ska behöva må dåligt eller bli skadad av att gå till jobbet. Det ska vara bra klimat, säkert och tryggt.
Att vara lyhörd och närvarande, och att våga ifrågasätta när det krävs. Det är vad som krävs av ett huvudskyddsombud, menar Emmie Ulegård.
– Man har öron och ögon med sig hela tiden, i arbetslaget. Man går inte bara förbi den där utrymningstrappan som det skallrar i varje gång det blåser. Och om det är något man tycker är fel eller som inte känns bra vågar man ifrågasätta.”Hur har vi tänkt? Varför gör vi så här?”
Men hon ser det inte som att hon behöver vara jobbig i diskussioner med ledningen. Snarare handlar det om att skapa och upprätthålla ett bra samarbetsklimat.
– Ibland kan man behöva ifrågasätta saker och då ska man inte se det som att man är bråkig eller petar i detaljer. På arbetsmiljöområdet så finns det så många lagar och regler som styr. Jag ser det inte som att man är obekväm, man följer bara det som är bestämt, säger hon och fortsätter:
– Sedan kan det komma situationer där man har olika syn, alla gånger är man inte överens. Men man måste kunna komma till den punkten att det är okej att inte vara överens alltid, så länge man följer regelverket.
Handlar det kanske om ordningssinne också?
– Ja, det är väl lite det här med ordning och reda, och var sak på rätt plats. Står en dörr halvöppen så peta till den då, så att den inte står i vägen. Eller den där skrivaren som alltid stått i korridoren. Ja, men det finns något som heter utrymningsväg och den kan inte stå där, det finns en anledning till det. Man måste våga ta de där små grejerna med risk för att någon kanske tycka att det är gnat. Rätt ska vara rätt.
I en växande organisation kan det ofta vara just den fysiska arbetsmiljön som är utmaningen för huvudskyddsombudet.
– Hur gör vi lokalerna bra och säkra? Kan man sitta två i ett visst rum så att inte luftkvaliteten blir för dålig, till exempel? Hur ska vi utforma och uppehålla oss i lokaler så att det blir bra för alla? Det är det man oftast kommer in i.
Emmie Ulegård säger att hon haft turen att bara vara på arbetsplatser där arbetsmiljöarbetet tagits på allvar och prioriterats.
– Jag har haft goda dialoger hela tiden. Jag vet att om jag skulle behöva gå in till ledningen och säga ”jag är här som huvudskyddsombud, vi behöver prata om det här”, då släpper man det man gör just då. Det finns en vilja att det ska vara rätt. Arbetsmiljön står väldigt högt på listan.
Emmies tips för den som vill bli skyddsombud
- Prata med skyddsombudet på din arbetsplats och fråga om uppdraget. Hur tänkte den personen när den tog uppdraget? Vad har den gått för utbildningar?
- Tänk på att det är bra att ha varit skyddsombud om du vill gå vidare till en position med personalansvar. Du får erfarenhet av arbetsmiljöarbetet utan att ha det formella arbetsmiljöansvaret.
Det här gör ett skyddsombud
- Företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor
- Samarbetar med platsombud och huvudskyddsombud
- Stöttar medarbetare i kontakten med arbetsgivaren vid rehabiliteringsprocesser
- Bistår medarbetare vid arbetsskadeanmälan
- Deltar i det systematiska arbetsmiljöarbetet
- Deltar i skyddsronder, framtagande av riskanalyser, upprättande av handlingsplaner och utvärderingar
- Deltar vid planering av lokaler, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation
- Ingår i samverkansgrupp då den utgör skyddskommitté i enlighet med arbetsmiljölagen
- Företräder alla på arbetsplatsen.
Om uppdraget som skyddsombud
- Skyddsombud väljs av fackförbunden på arbetsplatsen.
- Arbetsgivaren är ansvarig för att utbilda skyddsombuden, samt att ge det stöd och den tid som krävs för att fullgöra uppdraget.
Fakta/Försvarsmaktens Underrättelse- och Säkerhetscentrum (FMUndSäkC)
FMUndSäkC är ett försvarsmaktsgemensamt funktions- och kompetenscentrum med cirka 150 anställda. Det upprättades 1998 då flygvapnets och arméns underrättelseskolor samt Försvarets tolkskola slogs ihop i Uppsala.
FMUndSäkC ska genom utveckling, utbildning och samordning tillgodose hela Försvarsmaktens behov av kompetens, metodik och teknik inom underrättelse- och säkerhetstjänst, samt inom språk förutom engelska.
Källa: Försvarsmakten